Bra skit - vecka 5:

• Dag - Norska dramakomedin ger mig nytt hopp om tragikomikens tv-framtid, något mer feelgood än Jens Jonssons verk men ändå med samma bildbleka framtoning, bisarra vardagssituationer och utsvävade karaktärer. Kul också att återse duktiga Tuva Novotny, som pratar oväntat övertygande norska. Har nyligen börjat kolla ikapp serien från start, men säsong två rullar för tillfället på SVT.
• Infinity Blade - Det må vara ett exceptionellt linjärt spel, men Infinity Blade lyckas med en annorlunda twist i "storyn" till och med göra det repetitiva elementet till ett nyckelmoment. En väldigt engagerande, och för iPhone-formatet overkligt snygg, hack-n-slash-RPG.
• Squash - Bollsport är min absoluta favorit bland träningsformer. Racketsport i sin tur den roligaste grenen inom bollsport att spela, åtminstone i träningssyfte. Har kommit igång med squash igen de senaste veckorna och hoppas snart även kunna spela badminton mer regelbundet igen.

Sporten som ska rädda världen

Jag verkar inte vara den ende som blivit tagen av Squashdjävulen.

Dr. Pong, Pong, calling Dr. Pong!

Berlin i transkription - Kapitel II

"Hamlet"

Färja mellan Helsingborg och Helsingør

3 augusti 2010

Inatt bar det av, igen. Mot Tyskland, Liebenwalde och Berlin. Mindre planerat, men en möjlighet visade sig att bila ner för att senare i veckan möta upp Punger och Tobbe i stan. Redan klockan halv två på natten satte vi oss i bilen, en tid då jag vanligtvis inte ens gått och lagt mig. Det fanns emellertid inga större sömnhinder, med en tröttsam deckare i öronen slocknade jag strax efter Karlstad.

I Jönköping fick jag ta över ratten från morfar, vilket inte är en önskedröm med honom hökandes i nacken. Till slut sov dock såväl han som mormor och mellankusinen djupt. I ett försök att lämna det på det viset så skippade jag radion och hittade på egna väglekar, som "räkna roadkills". Sju stycken på 200 km, imponerande.

Återstår att se huruvida jag får bila i Tyskland lite senare. Smått nervigt att göra autobahndebut med morfars kärra.

/Magnus

Café i Friedrichshain

Berlin

8 augusti 2010

Efter en vecka med Jörg, fylld av monteringsjobb, bowling, öl, bowling, kött och bowling, har jag återförenats med de andra killarna. De landade under gårdagen och första natten hann vi äta på La Bandida, dricka kopiösa mängder öl från en handfull olika spätkaufs, besöka en kurios hemmafest i Kreuzberg för att slutligen skaka rumpan på en spännande (men troligtvis helt olaglig) takfest på en övergiven kontorsbyggnad vid den gamla flygplatsen Tempelhof. Efter att Pauline fört oss på villovägar och vi tagit en trött tågresa så kunde vi däcka i lägenheten vid ungefär åtta på morgonen.

Veckan som gick har även väckt många minnen från min boendetid i stan. Som när vi åt på Zagreb Grill, där jag på firmans julfest tänjde på gränserna för hur mycket öl och kött min mage kunde ta, för att senare snubbla över deras halvmeterhöga toalettröskel och nästan slå ihjäl mig mot pissoaren.

/Magnus

Werners lägenhet

Berlin

11 augusti 2010

Doktorn ordinerar: 100 varv runt bordet.

Vad Dr. Pong är doktor i är oklart, men hans medicin är att rekommendera. På den lilla pingisklubben blandas social frisksport med öl och elektro. Säkerhet med boll och racket gäller, för till sist återstår endast två spelare som får duellera om den ärofyllda vinsten - äran. Knack i bordet - och en ny runda börjar. Vinnarskallen blixtrade till, våra ögon lyste i blått och gult och vi kände alla att detta gällde mer än individuella prestationer, detta gällde J-O Waldner, Zlatan och Kung Adolf af Sverige. Gemensamma ansträngningar till trots: det skulle visa sig att den som utnyttjat fritidsgårdens möjligheter flitigast var Järfällasonen Viktor ("Victory") Sehr. Till honom vill jag bara - å mina och Kung Kamprads vägnar - säga: Sehr Gut!

/Tobias

Werners lägenhet

Berlin

12 augusti 2010

Dr. Pongs ordinationer kan ge oanade bakslag. Eller så var det kalaset vi hamnade på tillsammans med en hord "Down under":s som tog musten ur oss.

Hur som, jag, Tobias och Viktor "Victory" bestämde oss för att besöka den närbelägna sjön Weißensee. Magnus gick och köpte flickpresenter.

Bara ett stenkast från vårt herrnäste kan man alltså hitta ett litet annordnat sjöbadställe. Väder och vattentemperatur var mycket mer behagligt än gårdagens besök på det mer trendiga "Badeschiff", men såklart mindre fräckt. Ingen pool men väl en fontän.

Weißensee blev vårt vilohem denna dag för att orka med ännu en natt/morgon på stan. Jag är dock inte helt säker på att Dr. Pong skulle gilla dubbel-döner till middag och kvällsmat.

/Mattias

RyanAir flight FR9704

Berlin Schönefeld -> Stockholm/Skavsta

13 augusti 2010

Vi ringlade ner för Schönhauser Allee, medicinerade av de goda grannarna Dr. Pong och absintdruiden vid u-bahnhof Eberswalder Straße. Till vår förvåning var White Trash förhållandevis dött, klockan var inte ens tre på natten. Som tur var hade Viktor en plan.

"Det här ser bra ut", sa han och pekade på en skylt vid Kulturbrauerei som lovade "Sommergarten". Från utsidan kunde vi höra förföriska electrobeats, så vi slängde upp tre euro, stämplades och trädde in. Jag, Pauline och Tobias greppade varsin öl och tog några danssteg nära baren. Det tog bokstavligt talat sekunder innan en långväxt, kalhövdad kille dansade nära Pauline och gestikulerade frågande om hon och jag var ett par. Jag inväntade hennes reaktion och nickade sedan jakande för att hjälpa henne ur situationen. Killen dansade då över till mig, gjorde samma frågande gest och fick samma svar. Han dansade vidare, bort från oss. "Vissa killar ska alltid vara så påstridiga", sa Pauline. "Är det inte väldigt många killar här", frågade Viktor som en slags fortsättning. I samma stund kom Mattias från toan och antydde att konstiga saker hände där inne. Vi synade den närmsta omgivningen. Tighta linnen, silverkedjor och -armband, geléfasta frisyrer, skinn och neonfärger.

Pauline kunde blott konstatera: "Yeah. It's a gay bar."

/Magnus

"They think it's all over!"

Stiltje i bloggen. Min VM-koma intensifierades rejält de gångna veckorna, då det tyska landslaget kämpade sig fram genom slutspelet på ett extraordinärt sätt (4-1 mot England, 4-0 mot Argentina). De som är någorlunda sportintresserade har nog snappat upp att de igår förlorade semifinalen med uddamålet (den tredje raka 1-0-segern för Spanien i finalspelet, vilket inte helt omöjligt även kan bli slutresultatet i finalen mot Holland). Fans och spelare var förkrossade, eftersom de såg potentialen hos det ofattbart unga laget att gå hela vägen.

Själv är jag fortfarande upprymd av tyskarnas spel och längtar redan till kommande EM- och VM-turneringar, för landets fotbolls- och talangtillväxt är närmast overklig i nuläget. Många av de stora talangerna från detta mästerskap (Özil, Müller, Badstuber, Kroos m.fl.) är dessutom fortfarande så unga att de kan delta i nästa U21-EM, vilket än en gång är helt ofattbart.

Jag tackar redan nu för uppvisningen i Sydafrika och håller tummarna för en bronspeng på lördag. Kanske även att Klose får sätta ett (eller t.o.m. två) mål mot Uruguay och såmed tangera (eller gå om) Ronaldo (f.d. landslagsspelaren för Brasilien, vill säga) som den meste målskytten i VM-historien.

Mitt enskilt mest glädjande ögonblick hittills under fotbolls-VM

Mesut Özil, en av turneringens klart mest imponerande och intelligenta passningsspelare, frälser Tyskland genom att visa att han även är en målskytt att räkna med. Scenerna efteråt finns tyvärr inte med i klippet, där det rekordunga landslaget nästan gör mig tårögd när de delar glädjen. Underbart!

Meanwhile, in South Africa

Upptäckte till min förvåning att tv-kocken Per Morberg skrivit kontrakt med Paraguays landslag.

Sydamerikanen Nelson Haedo Valdez är otroligt lik den svenske skådisen! Bäst från idag var annars kommentator Robert Perlskogs förmåga att vända ett självmål till något positivt:

"Danmark är fortfarande med i matchen, det är ju faktiskt de som gjort målet!"

Update den 15 juni klockan 22:40 - Fick medhåll från SVT-redaktionen för min tvillingspaning, tack för den!

Bollkoma

Har nördat ner mig totalt i fotbolls-VM och svettas varje match tack vare Drömelvan. Underligt vad en så världslig insats som en bricka öl kan ställa till med!

Ack Vancouver, du sköna

Den svenska skidkvartetten har nyss åkt hem ett OS-guld i stafett. Markus Hellner körde sista sträckan och fick med sig en svensk flagga på upploppet, vilket han nämner i intervjun - "Med en flagga som det står Sunne på fick jag defilera i mål".
Ändå är det bara den näst roligaste Värmlandsreferensen i dessa spel. Den bästa kom från Christer Ulfbåge, när han efter damernas skidskyttestafett räknade upp samtliga svenska orter där det fanns "skidskyttestadion". Han lyckades nämligen få med Ekshärad i den mixen. Banans före-detta-skick är med andra ord relativt okänd för övriga världen.

Mästarnas musiksättare

Som ni märker är det lugnare än vanligt i bloggen, OS-koman har intagit mina kvällar. Vet inte vad det är med mig och stora sportevenemang, men när det vankas olympiska spel, fotbolls-VM och så vidare är jag en första klassens sportnörd. Om än bara för några veckor.

Ska trots stiltjen, och kanske tack vare sportoverloaden, passa på att ge beröm till Mästarnas mästare i SVT. Inte för programupplägget i sig (jag följer det med ett halvt öra när flickvännen tittar), utan för den fantastiska musiken de levererar! Härisist fick vi höra vackra toner från The Band, Arcade Fire, Dan Auerbach, Khoma, Sigur Rós, M83 och The Strokes - i ett och samma avsnitt! Och det vid sidan om flera andra stora artister som The Rolling Stones, Fleetwood Mac och The Soundtrack of Our Lives, bara för att nämna några!
Nina ville dessutom pusha lite extra för The Detroit Cobras som hade en låt med samma vecka, tyvärr är jag inte allt för bekant med deras musik.

Appropå väderproblemen i Vancouver:

Hur ska Ryssland lyckas hålla de olympiska vinterspelen 2014, i en stad där medeltemperaturen för januari, februari och mars ligger mellan fem och tio plusgrader!?

Let the friggin' games begin!

Flyttplock och uppsatsfilande har dragits ut av två veckors vikariat, rallyhelgen här i Hagfors stundar och vinter-OS står för dörren. Det är en finfin februari!

20 sekunder stav till stav

Har nördat ner mig rejält i skidskyttesäsongen som dragit igång. En sport som nästan är designad för tv-underhållning, vilka spänningsmoment! Även utan spelreglerna i den här videon:

True Stories - Kapitel XVIII: Swenglish, magistern!

[Pappa tittar på Fotbollsgalan i TV]
Lars Lagerbäck (citerar Gladiator): Unleash hell!
Pappa: Ann-Louise Häll, vem är det?

Lågkulturens riddare

Frilansjournalisten och författaren Chuck Klosterman har på kort tid gått till att bli en av amerikas största populärkulturella profiler. I boken Sex, Drugs, and Cocoa Puffs: A Low Culture Manifesto (finns i svensk översättning: Sex, droger och kalaspuffar) har han samlat nästan ett tjog essäer om diverse, samtida kulturfenomen. Allt från coverband till internetporr.
Vissa delar av Klostermans samling är tämligen svårgreppade för oss européer. Exempelvis den där han framhåller fotboll som en totalt menlös sport och den amerikanska varianten som långt överlägsen. Eller den där han låter MTV:s The Real World stå som modell för alla dokusåpors sociala inverkan, trots att dess tittarsiffror är så gott som icke-existerande på den här sidan Atlanten och Big Brother, åtminstone i min mening, på ett mer uppenbart vis bär deras voyeuristiska essens (redan i namnet).
Å andra sidan samlar han många poäng i boken. Två favorittexter är den om hur frågan "What is reality?" ställs och besvaras i diverse Hollywood-rullar samt essän om lokaljournalistikens påverkan (och brist därpå). Den sistnämnda kändes nästan skrämmande sann.
Allt som allt en klart läsvärd samling, även om det inte alltid är enkelt att komma överens med Klostermans verklighet. Han skriver trots allt sina texter som om det inte finns något att diskutera, som att han bara konstaterar fakta. Vilket kan bli påfrestande. Å andra sidan beror det också på hur man besvarar just den frågan - vad är verklighet?

True Stories - Kapitel XIV: Prioriteringsfrågan

[Några vänner tittar på U21-matchen mellan Sverige och Italien]
Tjej: Var spelar Marcus Berg till vardags?
Kille 1: Groeningen. I Holland.
Kille 2: Fast jag har hört att han ofta hamnar i bråk på träningar, med sina lagkamrater.
Tjej: Va!? Varför då?
Kille 1: Han är från Torsby, så han bråkar antagligen om vilket som är bäst av Saab eller Volvo.

It's on!

Inhandlade iPod-utrsutning för Nike+ igår och förut gav jag mig ut på den första turen! En kilometer sensorkalibrering och fem kilometer gång/jogging. Har satt ett ganska försiktigt (a.k.a. fegt) mål att klara 100 kilometer före mitten av augusti, fast håller jag uppe med promenaderna som jag började med i helgen lär det nog gå snabbare än så.

Bra saker vecka 15:

• Disney-kortisar på YouTube. Antingen har Disney inte upptäckt det än eller så bryr de sig inte. Hur som helst finns en hel drös av de gamla sjuminutrarna att beskåda på siten, en möjlighet att både återuppleva barndomen och kolla in kortfilmerna man missade som småtting! Det mesta med Kalle, Långben eller björnen Humphrey är klart sevärt. Intressant också att analysera sensmoralen och värderingarna som förmedlas i de äldsta rullarna.
• Yeah Yeah Yeahs. Senaste skivan är här och den håller helt klart måttet! Kolla upp It's Blitz på Spotify, om ni inte gjort det redan.
  
• SM-guld. Hockey är i grunden en ganska underlig sport. Jag har egentligen svårt för ett spelsystem där regelbrott och bestraffning är en så viktig nyckel för resultatet. Visst är det en fysisk sport, men känslan av amfiteater när vuxna män pucklar på varandra till publikens förtjusning är motbjudande vid tillfällen. Ändå satt jag själv och svettades genom hela finalserien och trampade oroligt i fötterna i de sista intensiva matcherna. När Färjestad till slut tog hem guldet till Karlstad så kändes allt jävligt rätt! Och Jörgen Jönsson sen, vilken framgångssaga hans karriär utgjort. Underbart att få sätta dit en puck i sin sista match någonsin.
• Påsk. Säga vad man vill om kristna högtider och konsumtionspaniken som uppstår (det sägs att godisförsäljningen i Sverige är åtta gånger större denna helg än under övriga året), men när plugg och praktik tynger axlarna allt mer så är det skönt med ett redigt andningsbrejk. Även om jag kommer tillbringa större delen av veckan med att skriva hemtenta och planera lektioner.
  

Ett plus i kanten

Som en uppenbarelse från ingenstans kom jag att tänka på ett sätt att motivera mig till att ta springturer under min planerade rekreations- och motionssommar. Surfade runt på hemsidan för Nike+ och fick spring i fötterna efter bara några minuters läsning!
Fast jag insåg att om jag vill kunna köra träning med hjälp av iPod så måste jag skaffa eller låna en Nano, eftersom utrustningen inte funkar på hårddiskspelare (gissningsvis hade Apple fått ersätta en hel drös söndersprungna diton annars).

Någon som har en iPod Nano att låna ut eller erfarenheter av Nike+ att dela med sig av?

이동 인디언!

Det är en härlig dag att vara ekshäring, efter Sveriges VM-silver i skidskyttens mixstafett. På andra sidan jordklotet avslutar Bergman och Ekholm en suverän laginsats, som ger eko ända in på hemortens skvallernäste nummer ett: ICA Indianen. Inte ett ansikte saknade ett leende på läpparna när jag handlade mitt frukostbröd.

-------------------------

Television - Teacher, mother, secret lover!
- Homer Simpson

Har kammat hem några grymma fynd på Tradera senaste månaden, men den som kom på posten idag är ändå en personlig favorit. Den inbundna originalutgåvan av Chris Turners bok Planet Simpson.
En djupgående analys på över 400 sidor om hur The Simpsons kommit att påverka en hel generation. Och man måste bara älska ett litterärt verk om den gula familjen som inleds med orden For Ashley - I choo-choo-choose you.
Som guldkant ges förord av generationsförfattaren Douglas Coupland själv, dessutom, där han på ett precist vis sammanfattar det som komma skall: If this book were to have an alternative title, it would most likely be, How to Cook for Forty Humans. If that makes no sense to you, chances are you probably haven't read this far anyway.
Inte ens en hundring, frakt inräknad!

-------------------------

Senaste filmrecensionerna för Vertex ligger uppe nu: Låt den rätte komma in, Die Welle och Eagle Eye.