Vad i självaste!?

När jag satt och åt förut så började jag av ren tristess zappa igenom TV-utbudet.
Två välformade kvinnor, i urringade korsetter och annat kinky som verkar vara hämtat direkt från en Aguilera-video, uppenbarar sig plötsligt på skärmen. De hårt sminkade vildkattorna påbörjar, av till synes noll anledning, ett barslagsmål på etablissemanget där de befinner sig. Det dåliga kameraarbetet för tankarna till den sortens film som inte borde visas vid den här tiden på TV. Eller rättare sagt inte alls.
Jag tittar upp mot hörnet av TV:n. Barnkanalen. Jag ryser till, stänger fort av TV:n och går upp på mitt rum. Äcklad av världen.















Skådisarna från motbjudande "barnserien" The Tribe.

All we hear is radio-ga-ga

Dusan: Jag funderar på att spela Everything I do, I do it for You med Bryan Adams i min sändning.
Jag: Kan du inte spela Summer of '69 direkt efteråt så att de som fortfarande sitter kvar i lokalen går ut de också?
- Taskigt av mig, men jag var tvungen att få det sagt.

Det har varit en energikrävande avslutning på veckan. Halvtimmessändningen till radiokursen har krävt en stor del av min tid, bland annat så var jag på skolan och redigerade mitt material till strax före två inatt. Men nu är det i vilket fall gjort. Det kändes helt OK dessutom, jag är nöjd. Hade lite rockigt tema på musiken och satt faktiskt ganska förnöjt sjungandes i studion. För att fira stressens försvinnande och få en slags mental urladdning gick vi och drack öl efteråt. Bodonigänget bangade ur totalt, vilket ju reducerade gruppen en del. Men det var skönt ändå att få prata av sig med sina klasskamrater om den gångna tiden.

Blev en underlig avslutning på kursen tidigare idag. Efter att ha gjort utdragna sändningar och diskussioner hela dagen så drog vi över på utvärderingstiden en hel del. Folk var riktigt trötta och ville bara därifrån, när Hans helt plötsligt får för sig att berätta om en ö mellan Skottland och Irland som tillverkar världens godaste Whiskey. Han pratade sig varm om det där i ett gott antal minuter, vilket väl förvisso var intressant men också ganska irriterande med tanke på hur trött man redan var.

Helgen i övrigt ser ut att bli en väldigt lugn tillställning, även om det lite halvt hade utlovats fest och flärd redan i mitten av veckan. Ganska många som reser hem över helgen också, vilket är lite underlig timing eftersom det är veckan före praktiken startar. Hela NO-kollektivet reser hem i helgen t.ex., det blir bara Stina kvar nere på stan. CJ har väl iofs inte tänkt komma tillbaka hit före praktiken sen heller, så det kan ju hända att fler tänker på det sättet. Det lär inte bli nån fest nästa helg heller med klassen eftersom många nog åker iväg till diverse praktikorter ganska tidigt. Sen direkt efter praktiken är det påsk. Så fest med klassen är väl egentligen nästan helt uteslutet en månad framöver när jag tänker efter.

Kommer nog bli en ganska ensam period här i Umeå den här tiden före påsk, den mest ensamma sedan jag flyttade hit. Fördelen nu är ju att man känner människor i stan, för alla försvinner ju trots allt inte.

Radio Rekyl - Tema: Boende

Klockan 18:30 ikväll. 102,3 är frekvensen för alla i Umeåtrakten. Ni andra kan använda webbradion. Har inget inslag med i kvällens program och är inte helt säker på vilka andra som har det heller, men om inte annat kan ni lyssna in på Titti och Lenithas suveräna jobb i studion. Bra musikval brukar de göra också!

Nej, nej och åter nej!

Tömde min digitalkamera på bilder för första gången på länge. Hade nästan glömt bort det här fyndet jag gjorde på ICA i Ekshärad. Hur i helvete kunde en svensk återförsäljare köpa in det här? Har de inga kontroll- eller censurgrupper? Inte den sortens leksaker jag skulle vilja ge mina barn...

Well, whatever.

I have an announcement to make. I'm sorry to tell you that Björk couldn't be here tonight. She was trying on her Oscar dress when Dick Cheney shot her.
- Jon Stewart, värd för årets Oscarsgala.

För ungefär en och en halv timme sen kom jag tillbaka hem. Har varit på besök när Umeå Studentkör hade övning i en källare här på Fysikgränd. Ska klippa ihop mitt radioreportage på det imorgon. Börjar bli en dålig vana för mig att vara ute i sista stund, men sen har jag varit långt ifrån inspirerad till att jobba ett längre tag nu. Blir bokstavligt talat förbannad på mig själv över faktumet, men idéer är något jag har väldigt svårt att tvinga fram å andra sidan. De måste få komma av sig själva.

I lördags var det fest. Gigantisk tillställning på Berghem. En husfest som involverade totalt åtta sudentkorridorer. Man fick gå in för det med festivaltänket, man kikade in hos några folksamlingar (föredragsvis i nått rum), lyssnade på om de spelade bra musik och satte sig för att prata om så var fallet. Innan galejet tömde vi några flaskor hos Örjan som smidigt nog bodde granne med kalasbyggnaden. Där samlades massor av kul folk, både bekanta och obekanta. Och även sånna som man är bekant med men träffar alldeles för sällan.

Inatt var det Oscarsgala. Jag var inte vaken längre än att jag kunde se Clooney vinna för bästa biroll, men redan det kändes lite överraskande eftersom jag snarare skulle tippat på Gyllenhaal eller Giamatti. Stor surpris även att Crash tog hem för bästa rulle. Bra film, men alldeles för inoriginell för ett så etablerat filmpris. Tycker jurynissarna helt har börjat tappa greppet. Eller så har de kanske gjort det redan, när jag tänker efter vilka filmer som vunnit de senaste åren.

Nu ska jag koppla över till TV:n en sväng. Strokes ska spela hos Letterman bland annat.

Samaritan Girl

Filmen börjar väldigt intensivt och fängslande. Jae-Young (Seo Min-Jung) är en ung tjej som bekymmerslöst säljer sin kropp för att samla ihop pengar till en resa. Hennes vän Yeo-Jin (Yeo-Reum Han) tycker inte alls om hennes sysselsättning men hjälper henne ändå genom att hålla utkik efter polisen när Jae-Young har en torsk på besök. En drastisk händelse försätter plötsligt Yeo-Jin i prostitutionsrollen istället och när hennes far får reda på det börjar han hämnas männen som ligger med henne.
Filmens andra halva är avsevärt mycket långsammare och kontrasten mot den första gör att man tröttnar snabbt och tappar intresse mot slutet. Gillar man å andra sidan moraliskt ifrågasättande filmer och asiatisk filmkonst i form av underbart foto och fenomenalt genomtänkta tagningar så är det här ett guldkorn. Fast även om man alltid kan vänta sig ett gott hantverk med Kim Ki-Duk vid rodret så skulle han lagt mer vikt vid att hålla starttempot hela vägen fram.

The Big White

Paul (Robin Williams) jobbar på en konkurshotad resebyrå i Alaska och står upp till knäna i skulder. När han en dag hittar ett dumpat lik lurar han ett försäkringsbolag att det rör sig om hans sedan länge försvunne bror för att få ut dennes livförsäkring. När en av bolagets agenter (Giovanni Ribisi) börjar ana oråd så vänds hela Pauls värld uppochner.
Bedrägeri, familjeproblem och vintrigt öde miljöer? Ja, man skulle kunna se det här som Fargos misslyckade lillebror. Ali G Indahouse-regissören Mark Mylod verkar ha haft som ambition att göra en hysteriskt rolig komedi, men när majoriteten av skämten bygger på att en av karaktärerna lider av Tourettes syndrom så kommer skratten bara stötvis och efter ett tag har man nästan tröttnat helt. Dessutom saknar filmen nästan helt den flinka klippning och dialog som behövs för att humorn ska fungera.

Knarkgrävlingen slänger ett spadtag i ditt fejs

Everyone should have at least two austrian friends. At least two!
- Frankie Wilde, It's All Gone Pete Tong

Sitter ensam och något smågäspandes framför skärmen. För ungefär en halvtimme sen var mitt rum ännu fyllt av folk. Elli, Åsa, Dylan och Dylans Chicago-kompis från svenskakursen (har redan glömt namnet på honom, men vi ses nog igen imorrn) tittade på The Big White. Ska recensera den i kommande Vertex, så det var jäkligt skönt att kombinera "nytta" med nöje.

Har inte kommit på någon självklar idé för mitt radioreportage, men väl en nödlösning. Tänkte att man kan prata med Filip i Åsas korridor om hur det är att vara utländsk student i norra Sverige och hur man överhuvudtaget kom på idén att plugga här. Mitt största dilemma på den punkten är bara hur jag kan göra reportaget intressant. Han kan inte svenska, bara tyska och engelska, så vilket språk jag än intervjuar honom på så kommer jag vara tvungen att översätta för lyssnarna. Det plus "pratorna" (mellansnacket och miljöbeskrivningen) gör att det kan bli väldigt tråkigt och enformigt eftersom i princip allt man kommer höra är min ältande röst. Om någon har idéer på lösningar så välkomna att slänga upp dem bland kommentarerna.

Blev just påmind om att jag inte hann diska förut innan allt folk kom. Så nu har jag åtminstone en sysselsättning före jag går och lägger mig. Blev även påmind av Per om att jag inte sett senaste avsnittet av 24 än, så med lite tur orkar man klämma det med. Men när Jack ska ut på jakt efter onda öststatare vill man ju också ha alla ögon vakna.

Välj dina ord

It's like a cigarette in the mouth
or a handshake in the doorway.
I look at you and smile because I'm fine.
The Killers - On Top

Jag har den senaste tiden reagerat på ett ord som är allt för vanligt förekommande i nyhetssammanhang på grund av fågelinfluensan. Ordet är "fjäderfä". Smaka på det. Fjäderfä. Egentligen vill det förmedla att det rör sig om boskap i fågelform men istället låter det nästan beskyllande och elakt, eller hur? För mig klingar ordet nästan synonymt med "fågeljävel" eller "flygkräk". Anklagande, som att det är fåglarnas fel att de omedvetet (?) sprider en epidemi. Ja, ett rent utav taskigt ord helt enkelt.

Sitter just nu i övre redaktionslokalen på skolan. Helt själv dessutom. Inte så konstigt kanske, med tanke på vad klockan är. Lyssnar på Omar Rodriguez (från Mars Volta) självbetitlade soloplatta. Jazzigt psykadeliskt. Underlig skiva överhuvudtaget, när fjärde spåret inleds med asiatiska toner vet jag inte alls hur jag ska reagera. Roligt är också att varenda låttitel är på holländska. Vondelpark bij nacht. Nöjespark nattetid?

Väntar på att Elli ska ringa, hon är och tränar. Funderar på att promenera ner med henne till stan sen. Har bara suttit framför en skärm hela dagen. Ångestens och frustrationens rötter har växt sig allt starkare allt eftersom tiden har gått och man känt att man inte får någonting gjort, så det behövs en liten fysisk urladdning nu för att trampa av sig allting. Får se om jag kanske tar en liten omväg tillbaka sen.

Sörja med semlor?

This body holding me,
reminds me of my own mortality.
Embrace this moment and remember;
we are eternal, all this pain is an illusion.
Tool - Parabola

Gårdagen var många dagar. Umeå universitet hade "studentsportardagen" (vilket inte inkluderade vår klass av en anledning jag glömt bort nu). Samtidigt var det, av en lite motsägelsefull koincidens även fettisdagen. Därtill var det även 20-årsdagen av mordet på Olof Palme, vilket av nån dum anledning hamnade i skuggan för framför allt människors semleätande och såmed blev det jag fick reda på sist av de tre. Trots ihärdigt snack i media. Svenskar blir ju fanimej fördummade av de där gräddbullarna.

Idag var jag, Elin och Björn riktigt nostalgiska. De hade plockat fram alla sina Amiga-grejer (tror det var en 500 vi använde), sen vi satt hemma hos Björn och spelade främst Lemmings ett bra tag. Vi hann snegla på Stunt Car Racer och några andra klassiker också, men hade man väl börjat styra de små lemlarna var det svårt att sluta. Björn fixade till en varsin redig drink av Trocadero, frysta bär, vodka, Liquer 56 och nån annan spritgrej. Det och lite kaffe, sedan fanns det ingen hejd! Eller jo, så småningom var jag och Elin tvungna att sticka till bussen hem.

Det är mycket skolarbete som ska göras nu. Radiosändingarna är nästa vecka, med reportage och recensioner och allt som ska ordnas. Dessutom är deadline för Inkognito på måndag, så fram tills dess går det mesta av den lediga tiden bort. Förutom det så har jag en uppgift kvar till fotokursen samt den där jävla rosa tegelstenen som legat bredvid skärmen sen början av januari. Imorgon är det i vilket fall redigerande av Inkognito och brainstormande till radioreportaget som gäller, får hoppas att man hinner komma på något bra. Man blev ju avskräckt efter fotoreportaget som i gick i stöpet på sista dagen.