27 juli 2007

28 zombierullar senare...

Häromkvällen kollade jag in den senaste zombieterrorn, 28 Weeks Later. Med klappan i hand sitter denna gång Juan Carlos Fresnadillo, som även gjort den minst sagt speciella Intacto.
Gång på gång blir jag förbluffad och glatt överraskad över genrens förmåga att leverera träffsäker samhällskritik likväl som snygga kulturreferenser. Jag minns ju, när jag redan som liten parvel gapade storögt åt det både oväntade och provocerande slutet i Night of the Living Dead. Zombiemästaren, som han så ofta kallas, George A. Romero har ju dessutom fortsatt gjort det till sitt signum att påpeka mänsklighetens och civilisationens brister. Som när han spottade på människors absurda shoppingvanor genom uppföljaren Dawn of the Dead. Kapitalismen fick sig den största kängan även i hans senaste.

Det är just Romeros arv som tycks ha gått vidare. 28 Weeks Later trycker bland annat på rätt knappar i den outgrundliga frågan varför vi människor fortsätter att ha ihjäl våra egna. Man anar också en viss bitterhet över jänkarnas inblandning i krigszonerna världen över.
Och plötsligt, i ett hav av snygga vinkningar till andra dystopiska och postapokalyptiska verk, så dyker dessutom brandkåren upp. Inte helt olik den från Ray Bradburys roman Fahrenheit 451. Här ska jag, som en fantast av dystopiska berättelser, motsträvigt erkänna att jag fortfarande inte sett filmatiseringen av nämnda bok. Måste göras, särskilt innan Frank Darabonts nyadaption invaderar biodukarna.

Filmerna i genren har ett stort problem, att de ofta blir alldeles för lika varandra. En grupp människor bunkrar in sig från skräcken utanför, springer ifrån horder av hjärndöda lik och så vidare. 28 Weeks Later vinner istället mycket på att vara mer stilistiskt lik sin föregångare, den Danny Boyle-regisserade 28 Days Later. Fantastiskt stämningsfull musik och stark närvaro i kameran. Dessutom faller jag platt för idén att berätta om offrens situation efter krisen, istället för under pågående eller i samband med utbrottet. De inledande scenerna i 28 Days Later, med Cillian Murphy helt ensam på Londons gator och torg, är bilder som ger mersmak.
Tillsammans med nyinspelningen av Dawn of the Dead bildar de två filmerna något utav en trio för den nya generationens zombiefilmer. Den som står för riktigt intensiva, nervtärande och slafsiga scener, men framför allt för springande köttätare att ersätta tidigare generationens kannibalkollin. En nytändning för genren som egentligen borde ha kommit tidigare.

Romero däremot envisas fortfarande med sina snäppet långsammare odöda. Som därav tyvärr också blir tråkigare i dagsläget. Återstå att se om han skärper till sig inför nästa försök. Välriktade sparkar mot societeten kan vi nog fortfarande kallt räkna med.


Zombietoppen:

  1. Night of the Living Dead
  2. Dawn of the Dead (originalet)
  3. 28 Days Later...
  4. Dawn of the Dead (nyinspelningen)
  5. Shaun of the Dead

26 juli 2007

Vila i frid, Ulrich.

I stressen missade jag under gårdagen offentliggörandet av Ulrich Mühes bortgång. Magcancer, blott 54 år gammal. Tydligen hade han hållit det hemligt från offentligheten tills alldeles nyligen.

Har ni fortfarande inte sett Das Leben der Anderen (De andras liv) så är nu ett ypperligt tillfälle, för att minnas en riktigt duktig skådis. Passa också på att se Michael Hanekes Funny Games, både för Mühe och inför regissörens egna, amerikanska nyinspelning.

25 juli 2007

Less is more

Graveringen är bestämd. Nu är den i Västerås. Äntligen nya toner.


22 juli 2007

Sirqus! Alfon!



Av alla shower som turnerar Sverige under sommaren måste Sirqus Alfon vara det klart största lyckopillret! Energin, den komiska timingen och popkultreferenserna (one hit wonders från 90-talet inräknade) sitter som handen i handsken. De förtjänar klart mer scentid, om de nu själva orkar hålla uppe det höga tempot.

Kom lite sent till när Säkert! skulle spela, men spelningen kändes så intim och personlig som den skulle. Och som den kunde på en sittkonsert.

Är det förresten bara jag som stör mig på Moneybrothers totala svenskspråksslakt av riktigt bra låtar? Herregud, han höll på att för alltid förstöra My Morning Jackets Off the Record för mig.

20 juli 2007

Just another day in paradise...

Backade fet buckla med tjänstebilen idag. Första gången jag kvaddar något som är mer värt än mina knäskålar.
- Tomas vet vad som är viktigt i livet.

Hagfors är en kommun med dille på rondeller. En bråkdel av Sveriges bilister vet inte hur man ska blinka eller placera sitt fordon i en rondell. Samtliga av dessa tycks bo i Hagfors.

Ortens systembolag en fredageftermiddag. Kölappen visar 116, tavlan 58. En mobilsignal skär igenom tystnaden. Rosa helikopter. Utanför bolaget träffar telefonens ägare en gammal bekant. Ber honom komma på fest samma kväll. Det blir massor av bra musik, låter det. Fat chance, tänker jag. Magnus Uggla och Takida more likely. Plötsligt var jag inte själv så sugen på fest längre.

Varför ser jordgubbstjejer alltid så arga ut? Om de tror jag köper bär av sympati så är de sorely mistaken.

Allas favoritmördare återvänder

Tonight's the night. And it's going to happen again and again. Has to happen.

Seriemördarnas egen Robin Hood - Dexter Morgan - är tillbaka. Kanalen Showtime har smygstartat Dexter med en pre-air av andra säsongens två första avsnitt.

Det verkar milt sagt lovande. Förra säsongen handlade mycket om katt-och-råtta-leken mellan Dexter och The Ice Truck Killer. De två nya avsnitten ger istället en hint om en mer huvudkaraktärscentrerad story. Svårigheterna presenterar sig från den andra, "rätta" sidan av lagen.

Doakes är på honom som en blodhund. Rita minns Pauls misstankar om honom. Likgömman i havet är en tickande tidsbomb. Han känner fortfarande begär att döda men något håller honom tillbaka. Problemen hopar sig helt enkelt kring Dexter och hotar rämna hans kvasinormala liv.

Jag är som på nålar. Ordinarie säsongsstart den 30 september kunde inte kännas längre bort. Om jag tillåts bygga luftslott; det som var 2006 års bästa, nya serie kan visa sig bli 2007 års bästa uppföljning.

19 juli 2007

News broadcast

Texter i urval från den gångna tiden:
Dessutom fick jag ett hederfullt omnämnande i min kollega Eric Bengtssons senaste Go'morron-krönika.

Och så en högupplöst bild till varje text (utom den sista, som fotades av en annan VF-fotograf):

16 juli 2007

"My name is Inga and I'm from Sweden!"

Nån gång började jag fundera över utländska (främst amerikanska) filmer jag sett där svenskar förekommer. Och kanske framför allt där det pratas svenska. Det som intresserade mig var på vilket sätt landet representeras.

So. Here goes:
  • 13th Warrior (Den 13:e krigaren) - Tidigt i filmen använder de någon form av bruten svenska som en ursäkt för fornnordiska.
  • A Mighty Wind - Karaktären Lars Olfen berättar om sin sucélåt Hur är läget, lilla gumman? som han spelat in med itt garageband i Stockholm. Stor hit på de svenska topplistorna, enligt honom själv.
  • The Beach - Ett gäng svenskar bor på den mytomspunna stranden. En av dem attackeras av en haj (om jag minns rätt?) och skriker ut sin smärta och frustration på svenska.
  • Boat Trip - Victoria Silvstedt och en annan svensk "skådis" käftas på svenska mot varandra i en scen. Du, lilla gumman, jag tar dig så enkelt. Du har solbränna som en pepparkaka. Lilla gumman, vad håller du på med? Det roligaste är att den engelska textningen säger något helt annat; Var har du skaffat dina konstgjorda tuttar? På Ikea? Du har sugit på fler köttbullar än ett 10-kronorsluder. Den här filmen är överhuvudtaget fylld med Sverige-referenser (av den sämre sorten), eftersom en viktig bit av ploten är att svenska bikiniteamets helikopter har kraschlandat och räddats av en lyxkryssare.
  • The Descent (Instängd)- Halvsvenska MyAnna Buring spelar uppenbarligen även en halvsvensk karaktär i skräckisen. Hur som helst har hon repliker som skål och godmorgon innan hon faller offer för det underjordiska.
  • Dumb & Dumber (Dum & dummare) - En tjej vid namn Anna Åberg spelar en bikinibrud. Hoppar mot slutet av filmen ut ur en turnébuss fylld med massor av andra bikinbrudar och ropar hej allihopa!
  • The Lost World: Jurassic Park - Peter Stormare attackeras av ettriga köttätare och släpper ur sig några rediga, svenska svordomar.
  • Men of War - Allas vår Dolph Lundgren spelar svensken Nick Gunar (svenskt, ey?) och fäller kommentarer som spring era djävlar på bruten svenska. När någon annan i filmen dricker sprit och undrar vart skiten kommer från svarar Gunnar också from Sweden, like me. Dessutom figurerar den svenska granatkastaren Carl Gustaf vid flera tillfällen.
  • Minority Report - Peter Stormare igen. Den här gången sjunger han Små grodorna tillsammans med Caroline Lagerfelt. Steven Spielberg tyckte uppenbarligen melodin var skräckinjagande och ville ha med den för att mörkna till den dunkla stämningen ytterligare. Fler svenska repliker som faller är Greta kom ut nu, torka arslet, skynda på.
  • Titanic - Leonardo DiCaprio är inblandad igen. Han spelar av några svenskar deras biljett för resan med fartyget. Några käftiga ord fälls och tumult utbryter.
Sen finns det exempel på rullar som försökt. För antingen har de ingen koll eller god humor. Kanske är det faktiskt så att de i Trading Places (Ombytta roller) medvetet driver med förväxlingen av Sverige och Schweiz? Åtminstone så är det köttbullar och tyska fraser om vartannat när Jamie Lee Curtis springer runt i blonda flätor.

Det var den handfull filmer som föll mig in just nu, men jag vet att det finns fler där ute. Vilka/-en har jag missat?

Update 16 juli, klockan 15:40: Efter mycket letande hittade jag en sida med liknande innehåll. Verkar fortfarande vara aktiv dessutom! Trevligt värre.

10 juli 2007

Du, jag och Springfield!

Den stundande Simpsons-rullen behöver väl knappast mer reklam, egentligen. Men surfade in på filmens hemsida för första gången på nån vecka förut och upptäckte att de lagt ner mycket krut såhär strax före premiären. Bland annat har de gjort en tokrolig karaktärsgenerator, där man kan bygga sitt alter ego till Springfield!
Måste erkänna att jag är underligt svag för sånna lekprogram. Sen har jag väl aldrig varit riktigt bra att göra ett självporträtt ens på frihand, så med låsta medel blir jag väl non the better. Lite drygt när man kan välja på hundratals sorters ögon, men bara fyra, fem skägg/mustascher.

Update 11 juli klockan 19:10: Bilden utbytt mot version 1.2 av mitt alter ego. Något mer likt kanske.

8 juli 2007

Nästan som i Monkey Island. Men bara nästan.

Norra Värmland (och kanske framför allt Hagfors) har ett rykte om sig att vara ganska stökigt. Men faktum är att säkert inte ens hälften av bråken når längre än till punkten att folk käftar med varandra. Det är inte alltid det tar avstamp och går över i regelrätt handgemäng.

Det roliga med detta är att många istället försöker vinna själva ordkriget, för att (tror de) gå från platsen med någon slags heder i behåll. Detta föder en hel del überhårda och skrattretande muckningar. Vissa är svåra att ens fatta poängen i, medan vissa faktiskt är riktigt fyndiga.
  • Dä ä svårt å plôck tänner mä brôta fingrôr! (Det är svårt att plocka tänder med brutna fingrar!)
  • Ett oor te å chorta ä tom! (Ett ord till och skjortan är tom!)
  • Hant ska'ru mä'rin geografi- å mattekunskapôr te nu'ra!? (Vad gör dina geografi- och mattekunskaper för nytta nu då!?)
  • Ska'ja kôp' kött å lägg i kesta, ällôr!? (Ska jag köpa kött och lägga i din kista, eller!?)
Hör gärna av er med fler klassiker. Och nyheter, för den delen. Även ni utombygdare, kanske har ni några kända från era egna hemtrakter?

Tung konst och uppkopplad avkoppling

Här kommer två nya texter från norra Värmland! Den första är texten från fredagens kultursidor om Ann Carlsson Korneev, en skulptör uppväxt i både Ekshärad och Karlstad som återvänder till hemtrakterna med sin konst och över sommaren ställer ut i båda orterna. Ett uppdrag som var extra kul att åka ut på eftersom man sällan ser offentlig konst hemma i småbygden. Bilderna ni ser här är de högupplösta versionerna av mina bilder som användes i tidningen. Den ena visar Ann själv när hon bevakar upprättandet av utställningen. Den andra bilden tog jag nästa morgon, på väg till jobbet.













Den andra texten handlar om värmlänningars surfvanor under semesterveckorna. Enligt en undersökning ska vi vara ganska flitiga internetnyttjare även då. Bilden nedan är den som användes.

True stories - Kapitel IV: På väg till festen

Tjej: Vad är det du pluggar för något?
Kille: Psykologi.
Tjej: Eh... Är du bög?

6 juli 2007

Lokaljournalistisk trippel

Senaste texterna:
En artikel till kultursidorna uppå det också, återkommer med den när webbversionen ligger ute!

4 juli 2007

There's dragspel in the air!

Här är senaste artikeln. Inför Ransäterstämman, en av kanske världens största dragspelsträffar. Texten handlar också om deras dragspelskola. Nedan har ni den högupplösta versionen av den tillhörande bilden.

3 juli 2007

Ring och rosta!

Som vissa kanske känner till är det snart dags för mig att införskaffa en ny iPod och därmed pensionera min gamla som inte velat sluta gå sönder. Jag kom då att tänka på, att eftersom jag ändå sliter ut de små apparaterna till sista hårddisksnurret, så kan jag ju lika gärna låta den graveras gratis. Andrahandsvärdet sjunker, men jag har ju ändå inga planer på att göra mig av med den förrän den slutat spela. Eller som i den förra spelarens fall, slutat spela för tredje gången.

Nu är det som så: Den förra podden döpte jag till Distortion och tänkte att klanen ska få fortsätta. Därför har jag några funderingar på ingraveringar som jag tänkte testa på er läsare.

Vad är bäst? Kommer ni på ett bättre alternativ? Ordet är fritt!

Back in bläck (som i trycksvärta)!

Andra dagen är snart över här på VF:s lokalredaktion i Hagfors. Livet som lokalreporter skiljer sig aningen från det jobb man gjorde i Karlstad. Mycket bilåkande framför allt, 25 mil för egen del so far. Sen får man själv fotografera bilder till sina texter, vilket är väldigt roligt men lite fiffligt nu i början. Det blir svårt att skriva och försöka få till en bra bild i samma veva, åtminstone om man är van att göra en sak i taget. Men jag tror jag kommer in i det snart.

Har några texter på gång inför imorrn, den första dök upp på webben tidigare idag. Bilden är väl inget mästerverk, men publicerar ändå en mer högupplöst version här för den som vill se.


Ville egentligen använda den här, tätare bilden, men det kändes alldeles för synd att allas ögon var så skymda.


Hursom, nu är det igång igen.