4 juni 2009

Minolta XG-1 - Tredje rullen

Rullen var en fyra år gammal (utgångsdatum tidigt år 2005) Kodak Tmax 400. En filmsort jag börjat gilla starkt. Delvis för den lite extra grynigheten i bilderna, men också hur den lyckas tolka ljuset på det sätt jag hoppas.
Har även börjat få lite ordning på de vita strecken, mycket färre incidenter med dem på den här omgången. Däremot beror det nog inte på kamerans bakstycke, som var vältejpat under rullens senare hälft. Min misstanke är att ridåslutaren inte hänger med tillräckligt snabbt, om kamerans ljusmätarautomatik visar överexponering och vill ha en slutartid snabbare än det maximala (1/1000 sekund). Jag drar den slutsatsen eftersom området där strecket dyker upp är det som (marginellt) exponeras under längst tid när slutaren öppnas och stängs. Är ljuset då för starkt så kanske slutaren inte är snabb nog. Jag får helt enkelt ta det lugnare med mina korta skärpedjup om jag fotograferar i dagsljus.

1 kommentar:

Emil J sa...

Gôtt! Ett tips om du vill köra mer kornighet och kontrast är att "pressa" filmen, vilket funkar särskilt utmärkt m TMAX 400. Sätt kamerans ISO-inställning på 1600, så tror kameran att filmen är känsligare än den är, sen kompenserar du för underexponeringen genom att framkalla den mer, närmare bestämt 50% längre framkallningstid per dubblering av ISO:t. D.v.s. en dubblering i det här fallet. Kanske inte går att be labbet att göra det, men när du kommer igång och själv ska skaka dosor så! Du får bra ljuskänslighet och fina kopntraster, mer svart-vitt än gråskala.