16 januari 2009

Grafiskt retrospekt: Gravitationsfältet

När en berättelse utspelar sig i Seattle dras mina tankar nästan alltid till Kurt Cobain. Black Hole har också en viss känsla av grunge i sin stilistik, men framför allt en stark dos teen angst. I en väldigt symbolisk plot så sprids en annorlunda könssjukdom bland stadens ungdomar, då de efter samlag utvecklar absurda, fysiska mutationer. Som följd stängs de ute från det "friska" samhället och tvingas ut i skogarna kring orten. Den lika stilrent vackra som groteska teckningsstilen går hand i hand med storyn, kanske tack vare att författaren Charles Burns både har skrivit och tecknat serieromanen helt själv. Kompromisslösa bilder av mardrömslik, sexuell natur möter läsaren, värre än åtminstone någon av mina feberdrömmar någonsin varit. 70-talsestetiken är som en fulländad topping, med sin instängda känsla av amerikansk familjeförort, kombinerat med konnotationer till thrillers och skräckgestaltningar från perioden som vi minns från filmens värld.
Rykten gör gällande att Black Hole kommer bli filmatiserad av David Fincher inom en snar framtid. Sett till hans tidigare verk som visuell skapare ligger boken i helt rätt händer, men om han planerar att vara förlagan trogen så kan vi räkna med att Hollywood-censuren kommer trampa på mer än en och annan scen. Så passa på att uppleva Burns verk som det är tänkt, innan reklam för kopian täcker varje pelare.

Inga kommentarer: