Efterlängtat 2008

Året är blott en månad gammal, men redan har en hel drös spännande filmer börjat hägra eller rent av redan haft sin svenska biopremiär! I min frustration och längtan namedroppar jag skamlöst en topp tio bland alla osedda:

10. Paranoid Park - Gus Van Sant är alltid spännande och en frisk fläkt (om man nu kan säga så) om man är trött på feelgood-filmer. Efter skolmassakerdramat Elephant och det annorlunda Kurt Cobain-porträttet Last Days får han stora lovord om sin nya film, där en skateboardåkare av misstag blir inblandad i en säkerhetsvakts död. Jag är spänd!

9. The Dark Knight - Senaste avsnittet i Batman-sagan är en direkt uppföljare på Batman Begins och har liksom sin föregångare inget vidare att göra med de äldre filmerna, eftersom Begins "rebootade" hela serien. Det har utlovats en minst lika mörk historia som förra gången och jag håller tummarna för att det stämmer. Tydligt är dock att alla som jobbat med filmen eller har fått tjuvkika är otroligt imponerade över Heath Ledgers sista, fullständiga skådespelarinsats, den som Batmans troligtvis störste antagonist - The Joker. Christian Bale repriserar titelrollen och nästan alla andra stora namn återvänder. Katie Holmes ersätts emellertid av Maggie Gyllenhaal, vilket för mig känns som en upgrade.

8. Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street - Tim Burton filmatiserar en lika bisarr som populär musikal och rollsätter sin hustru Helena Bonham Carter tillsammans med alltid sevärde Johnny Depp. Om sångsekvenserna lyckas övertyga kan det bli en av årets oväntade stora, precis som Corpse Bride blev häromåret.

7. Le scaphandre et le papillon - En film som ganska plötsligt och otippat har väckt mitt intresse. Berättelsen känns egentligen ganska blödig. Det är en sann historia om tidigare Elle-redigeraren Jean-Dominique Bauby, som efter en stroke blir totalförlamad och bestämmer sig för att skriva en bok. Låter inte överdrivet spännande och jag har ofta svårt för att bli berörd av äkta livshistorier om de inte berättas dokumentärt. Men, den har kammat hem finfin kritik och priserna haglar. Dessutom en tippad 5:a för mig i betyg på Filmtipset.se, vilket ärligt talat inte händer ofta bland nysläppta filmer. Nu är jag ute efter att se vad the fuzz is all about.

6. Control - Den allt för ungt avlidne Ian Curtis (här spelad av Sam Riley) hedras med ett till synes stilrent porträtt signerat musikvideoregissören Anton Corbijn. Senast jag skymtade en filmporträttering av Curtis var i 24 Hour Party People, så det ska bli intressant att se hur Control gör ifrån sig. Man lär kunna förvänta sig svartvit rockestetik och, såklart, massor av musik, med Joy Division i spetsen!

5. I'm Not There - Inte nog med att vi kommer få ett otroligt ambitiöst porträtt av Bob Dylan, vi får på sätt och vis sju stycken samtidigt! Och inte nog med att han spelas av spännande skådisar som Cate Blanchett och Ben Wishaw, utan även av den dynamiska Batman-duon Heath Ledger och Christian Bale! Filmen kammade hem högsta graderingen i landets två största morgontidningar och enligt vad som gick att utläsa kan vi vara säkra på en otroligt engagerande rulle, om vi så gillar Dylan eller ej.

4. Låt den rätte komma in - Samtidsregissören Tomas Alfredson filmatiserar John Ajvide Lindqvists högst annorlunda samtids-, eller ja, 80-tals-berättelse! För mer info, se det här inlägget.

3. Pingpong-kingen - Jens Jonsson! Äntligen! För mer info, se det här inlägget.

2. There Will Be Blood - Få regissörer har en så genomgående högkvalitativ filmografi som Paul Thomas Anderson. Hans första långfilm på fem år verkar dessutom bli hans mest hyllade. En bokadaption om bl.a. olja och girighet, med sevärde Daniel Day-Lewis i spetsen. Stämmer förhandssnacket så lär det bli en och annan guldgubbe om några veckor!

1. No Country for Old Men - Tillsammans med There Will Be Blood så är bröderna Coens senaste film en av de stora favoriterna vid kommande Academy Awards. Lovande kritik har beskrivit filmen som en återgång till brödernas gamla stil och No Country for Old Men sägs vara det bästa de skapat sedan Fargo! A man can dream, men visst ser både berättelsen och rollistan klockren ut på papperet. Lägg därtill en väldigt visuellt tilltalande trailer som har mig på tå och får mig att trumma med fingrarna som Mr Burns av längtan!

Bland de sedda filmerna håller jag Juno som en extra färgstark smällkaramell. Ska bli kul att se hur den lyckas kämpa om Oscarstatyetterna, framför allt mot de två sistnämnda rullarna.