19 augusti 2007

Feels like coming home

Jag: Pizzan kunde ju gärna bli klar snabbare!
Daniel: Du ska inte ha så bråttom hela tiden. God mat kräver sin tid.
Jag: Ja, det vet du som äter rostbröd...
Daniel: Jag gör åtminstone mina rostbröd med kärlek!
- Bakfyllemat hos familjen Bergström.

Va' gör'u, plugge'ru?

I hemkommunen kan man inte röra sig fritt utan att råka ut för frågan. Här finns uppenbarligen ett behov hos människor att komma up to speed med vilken skit som gått ner de senaste åren. Vissa träffar man nästan aldrig. Någon man kanske sett i parallellklassen under gymnasietiden, men nu pratar med för första gången. Säkert är att alla vill ha svar på frågan. Det handlar kanske om hövlighet, men visar sig snarare som plikt, att fälla orden.

När människor är fulla i Hagfors tycks de överhuvudtaget vara det av pliktskyldighet. Det handlar inte om att träffa folk. Alla känner ju alla. Det handlar om alkoholen. Skaka lätt på huvudet åt det kan man, men man vaknar till slut själv upp i nån väns soffa inte allt för långt från Jonte. Finns efteråt mer peppande miljöer att rulla genom i baksätet på en bil. Asfalt. Betong. Slitna hyreshus från funkiseran. Systembolaget med de fördragna gallren. En symbol för nog får vara nog. Roy Andersson skulle vara stolt.

Bara glasbankens stammisar är ute, resten av stan ligger hemma. Beställer en pizza. Laddar inför juldagen. Eller nästa helg.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ibland steppar du upp bloggen en nivå. Gott. Trevlig läsning detta inlägg. :D