Kontorsliv

Whatever happened to those guys?
- Andy Bernard, The Office, efter att ha nynnat på Lovefool.

Den senaste veckan har jag plöjt igenom större delen av amerikanska The Office. En serie som jag tidigare medvetet har ignorerat. Anledningen är ganska löjlig egentligen. Jag såg första avsnittet när det sändes på femman här i Sverige. Manuset var identiskt med den brittiska versionen, men lite visste jag då att de bara hade gjort en karbonkopia av just piloten. Kommande avsnitt var helt nyskrivna och fräscha.

Det går knappt att jämföra de två serierna med varandra. Jänkarnas version är inte lika pinsamjobbig att titta på, kanske för att de medvetet ger kärlekshistorien mellan säljaren och receptionisten (i USA döpta Jim och Pam) mer utrymme än britterna. Man har dessutom lagt till några extra förhållanden på arbetsplatsen. Serien är helt enkelt mer i andan av en traditionell, västerländsk sitcom. Man gick efter den sex avsnitt långa debutsäsongen till och med över i amerikansk "standardlängd" på serier, vilket för mig ligger strax över 20 avsnitt per omgång. Låter tråkigt kanske, men ett litet plus är att den ärvt av sin fars gener och ändå vågar vara något provocerande. En annan sorts humor än den brittiska, som såklart fungerar bättre som supplement än substitut.

Undrar hur annorlunda de andra versionerna är? Även Frankrike, Kanada och Tyskland tycks ha gjort sina varianter. Måste kolla upp det.

Snart är jag i vilket fall genom de tre amerikanska säsonger som hittills visats. Andra projekt, som jag beroende på väder n' stuff åtminstone planerar påbörja under sommaren, är Six Feet Under och Werner Herzog-boxarna. Såg några lösa avsnitt av Six Feet Under på SVT och insåg då att det var en för lovande serie att hoppa in i sporadiskt, därav min fördröjning. För de som är sugna på Herzog så är Play.com ett hett tips, de säljer ut hans två boxar för knappt 200 spänn styck. Fraktfritt.