Back where it all started from

Njut av musiken nu, när du dött är det tyst hela tiden.
- Mitt svar när några kompisar sagt att de inte skulle kunna ha musik runt omkring sig hela tiden.

Det har varit en händelserik återkomst till Björkstaden. Det hela började med den halvdygnslånga bilfärden på torsdagen, jag var hemma runt 22:15 den kvällen. Redan på fredagen var det sen dags att gå ut och dricka kontrollerade (?) mängder etanol när Stefan och Annika höll födelsedagsmaskerad. Eftersom jag inte har så mycket roligt att tillgå i min garderob här uppe så lånade Stefan ut några gamla hårdrocksatteraljer i form av gigantiskt nitarmband och en söndertvättad Sepultura-shirt. Sen ordnade vi en sminkning och Elin dränkte mitt hår med spray. "Du är ju utklädd till Stefan", ropade någon och skrattade.

Kvällen var ganska lugn, men det blandades friskt i drycker. Förutom vin och öl som jag tagit med mig så bjöds det på några slurkar whiskey, vilket skulle straffa sig morgonen därpå med en onådig bakfylla. Men så länge kvällen varade så var det trevligt, man kunde se många roliga förklädnader. Björn var nån slags kinky butler, Elin hade en schysst geishautstyrsel, Stefan var ett ståtligt skelett, RG en "fjortistant" (om jag fattade det hela rätt) och Annika var en nästan kusligt bildlik Freddie Mercury. Men Peter tog nog hem priset i mina ögon, han kom utklädd till pompom-boll komplett med massor av plastränder fasttejpade över sin kropp.

För att råda bot på lördagens vätske- och energibrist fixade jag ihop en gemensam matlagning med Emma, Linda och Johan. Vi var alla väldigt hungriga, åtminstone jag och Johan, så vi bestämde oss för att göra massor av pizza. Jobbigt nog blev vi väldigt mätta redan efter den första pajen, så det blev ganska mycket över till kommande dagar. Efter att vi ätit tittade vi på Grizzly Man för att smälta maten som tyngde våra magar. När den var slut så hade klockan nästan hunnit bli halv tolv, men jag bestämde mig ändå för att promenera ner på stan och hälsa på CJ som ringt tidigare på kvällen att han kommit tillbaka till norr. Väl framme stod jag utanför dörren i en halvtimme. Deras dörrklocka är trasig och han pratade i telefon. Han hade också felaktigt gissat att han var ensam i lägenheten, för det visade sig att Ellinor också var hemma men att hon hade varit ute när han kom hem. Frustrerande. Hade man vetat det hade man sluppit stå ute. Nåväl, det var skönt att komma in. Många dumfulla människor på väg till Norrlandsoperan passerade mig medan jag väntade.

Det var skönt att få träffa Ellinor och CJ igen, jag blir glad bara jag ser dem. Det var synd att inte Christine också var hemma. Stina är ju i Vietnam nu, så hon visste jag ju inte skulle vara där. Egentligen hade jag tänkt ta sista nattbussen hem, men jag och CJ satt och pratade och tittade på ståuppshow med Ricky Gervais tills strax efter tre. Så jag fick mig en behövlig promenad hem också.

Och idag... idag har bara varit en jävligt slapp dag. En slapphet som Linda ska sätta pricken över i:et på med sin korridorsfika nu.