Ways to spend a lone friday night

Iconoclastics had it coming for years.
They know the prisons you have yet to fear.
Where thumbs hide inside of sleepingbag mouths,
adlib your memoires by casting a drought.
The Mars Volta - Take the Veil Cerpin Taxt

Imorgon är det fest. Den meningen är mer än bara ett konstaterande, den är på sätt och vis också en liten tröst över att jag på grund av min slapphet hamnade hemma en fredagskväll. Hade egentligen tänkt att följa med C.J. ner till stan efter skolan idag, men jag hade inga andra ärenden än att köpa öl till imorgon och eftersom C.J. var i tupplursstadiet kändes det inte så värt att gå ner. Jag skickade istället honom att ordna dryckerna till imorgon, eftersom han ju trots allt nästan bor vid Bolaget.

När jag kom hem såg jag till min glädje att Thomas (en av mina två tyskresiderande morbröder) överraskningspresent hade anlänt i postlådan. Han ringde till mig i onsdags och blev orolig när det fortfarande inte hade kommit fram. Jag började fundera på om han kan ha missuppfattat adressen eftersom det är väldigt svårt att uttala ett svenskt namn på tyska på ett förståeligt sätt. Men att tyda av paketet så gick min bokstavering till slut hem. I det låg hur som helst en maffig bok på tyska om stora regissörer genom tiderna. Mycket intressant läsning som troligtvis kommer ligga på nattduksbordet ett tag framöver. När jag la den där så insåg jag dock även att jag måste ta tag i mitt nöjesläsande lite mer och inte bli för avdomnad av kurslitteraturen. Bredvid sängen ligger nämligen fortfarande även Parfymen, som samma morbror skickade till mig för inte alls länge sen eftersom jag ville läsa den på originalspråket. Jag måste ju åtminstone se till att beta av böckerna jag blir tilldelad innan de fortsätter strömma in.

Jag kände under resten av dagen en ihärdig trötthet. Jag kunde (och ville kanske) inte gå och sova allt för tidigt, så jag gick istället iväg och köpte frukt strax före affärerna på Ålidhems Centrum stängde för dagen. Passade på att ladda upp rejält. Tillsammans med ett paket kaffe så kom det upp i över hundra kronor. Så det blev alltså över 70 spänn bananer, apelsiner och päron. Det kostar fan att vara nyttig. Och jag som planerar att prova på en strikt banandiet i några veckor någon gång framöver. Tur då att ens inköp blir väldigt enkla åtminstone.
Efter fruktköpet svängde jag in på kiosken och letade nyinkomna tidningar som kunde vara av intresse. I brist på annat köpte jag nya Stardust och nån liten pysseltidning med sudokus och andra pussel i, för de där riktigt svårsomnade kvällarna.

När jag sedan som bäst satt och botaniserade i Stardusts lite väl färgglada magasinssidor så satte jag nästan banantuggan i halsen när jag plötsligt av en händelse läste mitt namn i den. "Magnus Bergström i Umeå". Jag kollade vad som var sammanhanget och det visade sig att jag hade vunnit deras King Kong-tävling som jag deltog i strax före jul. Ett stort jävla paket med massor av saker i, som t.ex. originalfilmen King Kong (från 1933) på DVD, brädspelet Master of the Movies, biljetter till nya King Kong, tre månaders medlemskap på en nätbaserad filmhyrningstjänst samt senaste utgåvan av Bonniers stora filmlexikon. Kändes inte helt fel. Sedan började jag fundera över att det ju trots allt finns åtminstone två Magnus Bergström till i Umeå (en av dem ju som bekant i årgången av vetenskapjournalister över mig), men det vore ju nästan höjden av sammanträffande om någon av de också deltagit i tävlingen. Och sedan vunnit dessutom. Det vore i och för sig ett så stort sammanträffande att det skulle bli roligt istället för surt.

Något uppiggad i min ensamhet av den roliga nyheten återgick jag till att lyssna på den något ångestbetonade musiken á la Nick Cave and the Bad Seeds och läste mina små tidskrifter. Denna gång dock med åtminstone ett litet smildrag i kinderna.