Magnus Bergström x 2

Finns det något som är jävligt '80 så är det alla försök att använda dumma fantasiinslag i TV-serier och försöka komma undan med det. Jag menar, minns ni MacGyver-avsnittet när han mötte Bigfoot!? Eller när han drömde att han reste tillbaka till medeltiden för den delen! Det var dessutom ett dubbelavsnitt om jag inte minns fel.
- Jag blir nostalgisk när jag pratar 80-tal med C.J. och Erik.

Kroppen är sliten. Igår var den första officiella nollningsceremonin. Dagen började lätt med en journalistisk tävling mellan grupperna Bodonia och Times, som klassen blivit uppdelad i. Vi skulle intervjua folk, ringa polisen och fråga om det hänt något nämnvärt o.s.v. och sedan sammanställa det hela till en snygg framsida av en fiktiv tidning. Nervöst var det, men jäkligt kul också.Sedan, vid sextiden på kvällen, började drickandet och minglandet med den äldre årskursen. De var riktigt roliga allihop och jag fick bland annat träffa min namne, Magnus Bergström, som går andra året på vetenskapsjournalistik, en tysk tjej från Dortmund som bott i Sverige i fyra år (och pratar sjukt ren svenska efter så kort tid) samt killen som just nu är på g att göra sin slutpraktik på Värmlands Folkblad (ett spår som jag hade planerat följa). Det sjukaste med hela festandet var att vi hela tiden var i skolan. Alla som går kultur- eller vetenskapsjournalistik har fått ett magnetkort som ger oss tillgång till Humanisthuset och redaktionslokalerna dygnet runt.
När fotbollsmatchen började förflyttade sig de flesta upp till den övre redaktionslokalen, men jag såg bara första halvlek eftersom jag var mer intresserad av att prata med folk istället. Andra halvlek var dessutom, bortsett från målet, tydligen lika ljummen som den första.

Omkring elva började vi röra oss ner mot stan. Eftersom jag inte hade nån öl så hade jag under kvällen druckit en vodkajuicemix som nog bestod av 1/6 juice. Jag var rädd för att det skulle ta slut för snabbt om jag blandade för svagt. Hur som helst så var det två rejäla klunkar kvar när vi skulle gå, så jag svepte ner dem och kände hur jag troligtvis skulle ångra det senare på natten. Vi gick på O'Learys för att fira segern och den relativt säkra VM-platsen. Där fortsatte drickandet fram till stängningsdags och det blev dags att gå hemåt. Väl framme i Ålidhem upptäckte C.J. att han hade kvar nycklarna i väskan på skolan. Eftersom tröttheten var påtaglig orkade han inte hämta den och jag fick för första gången anledning till att dra fram gästmadrassen.
Det behövs nog inte sägas att föreläsningarna imorse sedan blev allt annat än enkla att ta sig igenom vaken. Mitt näst största problem förutom det var att jag även kände mig lite halvfräsch jämfört med klasskamraterna. De hade ju festat lika hårt som mig, men de såg oftast både pigga och propra ut.

Kvällen har sedan hemkomsten så ägnats till att schemalägga mitt filmtittande under filmfestivalen nästa helg. Ska ner med några klasskamrater och köpa biljetter imorgon.