Cinemaniac

Shit, jag börjar ju nästan bli lite celebritet genom din blogg. Jag får ju prestationsångest varje gång vi ses!
- Björn känner pressen.

Nu har ungefär halva filmfestivalen förgått här uppe i Umeå. Det har hittills varit hur roligt som helst och jag har sett mycket mer film än vad jag väntade mig att jag skulle. Hade ju förbokat biljetter till tio stycken, men med hjälp av mitt gyllene totalkort som jag köpte har jag redan nu avverkat elva stycken och har ändå hälften av mina förbokade biljetter kvar.
Kvalitén på filmerna har varit varierande. Jag har förvisso inte sett något totalt skräp ännu, men tyvärr inte heller något riktigt mästerverk. Bland de riktigt bra filmerna jag sett hittills hör dock Katze im sack (Cat in the bag), Salto, salmiakk og kaffe (Klorin, salmiak och kaffe), Schneeland (Snowland) och Pregi (The Welts). Den sistnämnda var en av de två filmerna jag såg idag, men den andra (svenska Stockholm Boogie) drog ner söndagens totalupplevelse något.Annars är lördag rekorddagen hittills, då jag avverkade totalt fem filmer från lunch till midnatt.

Stockholm Boogie hade för övrigt premiär här på festivalen, liksom invigningsfilmen Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Det var ganska kul att vara bland de första att se filmerna publikt, men samtidigt synd att jag kommer missa sverigepremiären av Broken Flowers när den visas som avslutningsfilm på festivalen. Den krockar med två andra filmer som jag är riktigt spänd på, så jag får vänta tills den har haft sin ordinarie premiär istället.

Det har varit ett väldigt enkelt leverne under festivalen. Har knappt varit hemma alls förutom när jag sovit. Den övriga tiden har jag hängt nere vid Folkets Hus eller varit på stan och laddat batterierna inför nästa film. Som tur var fick jag låna C.J.'s cykel under helgen, så det inte skulle ta så lång tid för mig att ta sig till och från salongerna. Under festivalen hängt väldigt mycket med Peter, som min klasskamrat Björn delar lägenhet med, eftersom han jobbar på festivalen och nästan alltid är och ser samma filmer som mig. Han är jävligt rolig och är väldigt kul att prata film med dessutom. Vi har diskuterat över att ha en Kieslowski-kväll snart och avverka trikolorenfilmerna, eftersom vi båda bär skammen över att ännu inte ha sett dem. Bertoluccis 1900 är också ett verk vi ska ta oss igenom någon afton. Fast till att börja med ska vi naturligtvis försöka se så många filmer som möjligt på festivalen.

Ja, det finns inte mycket jag kan klaga över denna helg. Det vore väl isåfall att man kan känna sig halvt osocial när man sitter i biomörkret, även om man är där med någon man känner. Samtidigt så är det bara filmfestival en gång om året och när den är slut sent på onsdag kväll så är det inte länge kvar tills helg och (förhoppningsvis) fest igen.