När mörkret kryper sig på

Det finns inget problem som inte tre starköl kan lösa. Och funkar inte det så tar man bara tre till.
- Markus Jansson förklarar hur man övervinner misärkänslorna under en festival.

Om ganska exakt en månad sitter jag uppe i Umeå. Det är nu som man börjat märka av att det verkligen är på riktigt. Att man ska härifrån. De två senaste åren som jag har bott i Karlstad har jag aldrig känt mig som jag ens flyttat hemifrån. Ekshärad kändes aldrig så värst långt borta. Men nu kommer allt förändras.
Fram till helgen kommer min lägenhet i Karlstad att tömmas på alla saker och från tisdag till torsdag nästa vecka är jag uppe till min nya hemstad med dem och inreder studentrummet. Sen har jag ungefär tre veckor att ta farväl av allt jag håller kärt här nere innan jag runt den 24 augusti sätter mig på tåget.
Jag har utvecklat en ovanlig sorts rädsla för det hela. En rädsla att jag ska få svårt för att knyta kontakter och plåga mig igenom tiden där uppe. Inte för att jag är särskilt övertygad om att rädslan ska besannas, men det är helt enkelt en väldigt påtaglig känsla jag fått. Samtidigt längtar jag efter att få komma dit så snabbt som möjligt, just för att få förebygga denna händelse. Det var nog smart att flytta in i korridor för den delen, då träffar man ju alltid folk om man så vill eller inte. I övrigt hoppas jag att någon mer av de jag pratade med när jag var uppe och skrev provet tog sig in så att man redan har känslan av att känna folk när man kommer dit.

Ska försöka ta mig ner till Karlstad under själva helgen också så jag får träffa Hanna innan jag drar. Hanna bor ju vanligtvis i Sundsvall när hon inte pluggar, så nu när jag flyttar norröver kommer vi hela tiden att vara på ett helt annat ställe under terminer och diverse uppehåll som för jul och liknande. Därför vore det kul att se henne igen en gång till innan det blir dags. Från början var det tänkt att jag skulle flytta ut grejerna ur lägenheten under själv helgen, vilket skulle gjort att vi träffade varandra i vilket fall eftersom vi tills dess fortfarande bor grannar. Nu blev det dock ändrade planer eftersom min mor som så ofta hade för bråttom med att tömma stället, så den kommer nog redan vara sopren då.

Nåväl, imorgon står arbete och bio på schemat. Blir nog kanske dags att fundera på sänggång nu.