Har det redan gått en vecka sedan jag köpte Mass Effect 2? Den här sortens spel har en aldrig sinande förmåga att sluka min fritid. På ett värdefullt vis, ska tilläggas, för det handlar inte om ett hjärndött tidsfördriv. Precis som förra gången känns det snarare som en väldigt välberättad filmupplevelse, en berikande erfarenhet. Frågan är om jag ens kan tillägga något som inte redan har sagts i åtskilliga krönikor och recensioner? Min sammanfattning skulle väl kunna vara att de som redan är aktiva gamers troligtvis känner till vilken slagkraft som vilar i den här produktionen, medan de som aldrig tidigare har spelat tv-spel, eller tror att mediets berättarutveckling har stått stilla sedan World 1-2 i Super Mario Bros., här har en utomordentlig möjlighet att uppleva spelmediets kulturella riktning. Ett starkt bevis på att vi (d.v.s. "vi" i allmän betydelse) inom en snar framtid kommer vända oss lika mycket till spel för personlig utveckling, underhållning och filosofi kring stora livsfrågor, som vi idag gör med böcker och film.Huvudstoryn i Mass Effect 2 känns, åtminstone i nuläget (gissningsvis snart halvvägs in i spelet), inte lika stark som den i originalet, men det har gjorts tydliga förbättringar i dialog och strid, med tillhörande moraliska val. Utvecklarna hos BioWare är trots allt mästare på att låta oss välja vilken sorts hjälte (eller antihjälte) vi vill utvecklas till i spelen. Och valen blir bara svårare ju närmre den definitiva slutuppgörelsen jag kommer.
Spelet tar vid där den första delen slutade, så till den grad att spelaren har möjlighet att fortsätta på sin gamla sparfil. Där tappar upplevelsen en rejäl bit för min egen del, eftersom hårddiskkraschen som min krysskartong hade i somras rånade mig på samtlig data. Fast det är ju inte bara av ondo, det ger mig trots allt en extra anledning att återuppleva båda spelen inom en överskådlig framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar