I mitt tittande för att sammanställa årets filmtopplista snubblade jag häromveckan över det verklighetsbaserade tyska dramat Das Wilde Leben (Eight Miles High!), om den omtalade 60-talsfotomodellen och groupien Uschi Obermaier. Filmen i sig var en ganska stor besvikelse, men en rolig detalj var när jag tyckte mig känna igen skådisen som spelade Mick Jagger. Och visst var det en av bröderna Norén, närmare bestämt Victor från Sugarplum Fairy, som spelar en ung version av rockstjärnan. Och han sköter det faktiskt ganska bra, eller åtminstone så bra som någon kunnat i en annars väldigt oengagerad rulle.
Andra svenska filmsnackisen i Tyskland just nu torde vara nyinspelningen av Tomten är far till alla barnen, här döpt till Meine Schöne Bescherung. Eller snackis och snackis, det tog mig ett spadtag på IMDb för att få fram att det faktiskt är samma manusförfattare, eller åtminstone en av dem, som från den svenska filmen. Någon annanstans har jag inte hittat så mycket som ett ord om att det faktiskt är en och samma berättelse, även om det redan för något år sedan förekom småsnack i svenska medier om projektet. Meine Schöne Bescherung har i vilket fall premiär idag. Ska bli kul att se hur storyn tas emot, för jag inbillar mig att multifamiljerelationer är lite mer ovanligt här än i Sverige.
Min sista iakttagelse har inget med Tyskland att göra, mer än att jag såg filmen här, men i den första Futurama-långfilmen Bender's Big Score (nu DVD-aktuell) förekommer en sekvens som är extra rolig för oss svenskar. Utan att avslöja för mycket så åker Bender vid ett tillfälle till framtidens Sverige (eller baktidens enligt seriens/filmens tideräkning) och stjäl nobelpriset som precis ska tilldelas en McSvensson. Men ännu roligare är hans hån när han med laservapen jagas från platsen. Not so neutral now, are you, Sweden?
Kan varmt rekommendera Futurama-rullen, den första av fyra som kommer ut inför seriens återkomst. Mycket välskriven och klart bättre än den lite utdragna Simpsons-långköraren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar