Snow (Hey oh)

Men kan det inte komma nån bra låt nån gång!? Det är ju bara massa tysk skit. Dom bara "hardcore, ja? Sehr gut!"
- Nina spelar Rock Band.

Många som känner mig vet nog att jag är en gigantisk sucker för julen. Särskilt den svenska julen. När jag för ett år sedan bodde i Berlin och försökte trigga upp stämningen åkte jag genom hela stan i jakt på ett konditori som sålde lussebullar. Eller djävulskatter (teufelskatzen) som de heter där. Tre, fyra timmar av skyltfönstertittande och tunnelbaneåkande senare hade jag fortfarande ingen saffranssmak i munnen och utanför s-bahnvagnens fönster föll inget vitt vatten till marken.

Det är där jag märker skillnaden nu. Snön. Utanför fönstret här i Ekshärad ligger mer vitt på backen än vad vi haft de senaste två vintrarna tillsammans. Eller åtminstone känns det så. Förra året kom det snarare som en wow-upplevelse när jag landade i Oslo och roadtrippade med pappa mot Ekshärad. Tätt, tjockt mörker, skogen fäller vackra skuggor och allt täckt med vitt puder. Bilen lyser upp som en sond. I veckorna har jag åkt sträckan till Torsby flera gånger, för praktik på Stjerneskolan. Varje gång tänker jag tillbaka på bilturen från Gardemoen flygplats för exakt ett år sedan. På eftermiddagarna åker jag alltid extra långsamt, för att verkligen insupa känslan av att vara en litet ljus i ett gigantiskt svart.